Sweden februari 10, 2019

All trips have an end

Det är svårt att fatta att jag nu sitter hemma i min lägenhet i Täby med 3 grader plus på termometern och lite snö utanför. I nästan sex månader har jag varit på resande fot, men nu är resan över. 

Jag hoppas att ni inte har missat mina första fyra månader i Asien med Kristin här: mappingtheworld.se. De följande två månaderna har ni som bekant följt med på här i min egen blogg. 

Vilken otroligt bra resa det har varit! Jag är så tacksam över allt jag har fått vara med om. Jag har fått se platser som ser ut att vara tagna ur paradiset, träffat så många trevliga människor och upplevt helt andra fantastiska kulturer. Jag känner mig som en mycket rikare människa efter det här äventyret – rik på erfarenheter och minnen. 

Det har så klart inte bara varit en dans på rosor. Det är väldigt jobbigt att ständigt förflytta sig, alltid ha alla grejer nedpackade i en ryggsäck, planera nästa destination, ta reda på all research som behövs, sitta på ännu ett transportmedel i massor med timmar, och slutligen givetvis betala för allt! Även om jag har rest i relativt billiga länder, så kostar det ändå mycket till slut. Något annat som också ingår i en sådan här typ av resa är att se allt hemskt… Det är så mycket fattigdom och misär på många ställen, det är så smutsigt och kaosartat. Människor, djur och natur far illa och det är horribelt att det är så. Det är svårt att se på och ännu svårare att göra något åt det. Jag hoppas dock att jag har bidragit med något litet bra för de här platserna.  

Jag tror att det är väldigt lärorikt att se sig om i världen. Det skapar en bättre förståelse för andra och varför saker och ting inte alltid är som vi, i vår lilla del av världen, tycker det borde vara. Det är alltid bra att få ett vidare perspektiv och försöka lära sig av andra. Jag uppskattar mitt liv och det jag har mer efter den här resan och jag fick också den paus som jag så mycket behövde från det som var hemma. 

Även om denna resa är slut, så hoppas jag att jag ska få resa snart igen. Det är en så viktig del av mitt liv och för att jag ska må bra. När jag tänker tillbaka ser jag alltid på mina resor som höjdpunkterna, vilket betyder att mitt liv blir mer meningsfullt när jag får se mig om i världen. Jag älskar Sverige och det finns nog inget annat land jag skulle vilja bo i, men det finns så mycket mer att utforska, upptäcka och lära på vår runda planet. Det känns nästan som att det är oändligt många fler platser som återstår på min önskelista att besöka. 

Tills det är dags att packa ryggsäcken igen, så kan ni följa mig på min instagram: vrennerstahl eller maila mig på info@rennerstahl.se. 

Vi hörs snart igen!

Kram Victoria

In English: It is hard to understand that I am now sitting at home in my apartment in Täby with 3 degrees plus on the thermometer and a little snow outside. For almost six months I have been traveling, but now the journey is over.

I hope you have not missed my first four months in Asia with Kristin here: mappingtheworld.se. The following two months, as you know, you have followed here in my own blog.

What an amazing trip it has been! I am so grateful for everything I have experienced. I have seen places that seem to have been taken straight from paradise, met so many nice people and experienced completely different and fantastic cultures. I feel like a much richer person after this adventure – rich in experiences and memories.

It has clearly not only been a dance on roses. It is very hard to constantly move around, always have all the stuff packed in a backpack, plan the next destination, find out all the research needed, sit on another means of transport in lots of hours, and finally of course pay for everything! Although I have traveled in relatively cheap countries, it still costs a lot in the end. Something else that is also part of such a trip is to see terrible things … There is so much poverty and misery in many places, it is so dirty and chaotic. People, animals and nature are mistreated and are hurting, and it is horrible that it is so. It is difficult to look at and even harder to do something about it. I hope, however, that I have contributed with something little good for these places.

I think it is very instructive to travel around the world. It creates a better understanding of others and why things are not always as we, in our small part of the world, think it should be. It is always good to get a broader perspective and try to learn from others. I appreciate my life and what I have more after this trip and I also got the break that I needed so much from what was home.

Even if this trip is over, I hope I will be traveling soon. It is such an important part of my life and a way of feeling good. When I think back, I always look at my travels as the highlights, which means that my life becomes more meaningful when I get to look around the world. I love Sweden and there is probably no other country I would like to live in, but there is so much more to explore, discover and learn on our round planet. It almost feels like there are infinitely more places that remain on my wish list to visit.

Until it’s time to pack my backpack again, you can follow me on my instagram: vrennerstahl or e-mail me on info@rennerstahl.se. 

Talk to you soon!

All the best/ Victoria

Dubai februari 9, 2019

The Extreme Dubai

Dubai, denna otroliga stad som aldrig upphör att imponera. Jag har varit här en gång förut och verkligen upplevt allt som man ska göra som turist, exempelvis stadstur, Burj Khalifa, ökensafari, båttur i marinan, shopping i Dubai Mall, besök på ”palmen”, Burj Al Arab, med mera. Så denna gång hade vi som mål att bara njuta! 

Och oj, vad det går bra att njuta här! Vi bor som kungligheter i ett gigantisk stort lägenhetshotellrum. Hotellet i sig går inte heller av för hackor! Så fint! Det bästa av allt tror jag är frukosten. Jag var som ett litet barn i en godisbutik första morgonen, där jag fick välja och vraka bland frukter, nötter, flingor, yogurt, äggröror, maträtter, efterrätter med mera. Det har jag längtat efter, eftersom de flesta frukostar jag ätit det senaste halvåret har varit ”sådär”. 

Vi hade sett framför oss att vi skulle komma till värmen efter den kalla upplevelsen i Indien, men ökenvädret på den arabiska halvön bjöd visst på både kyla och regn! Som tur är bättrar vädret på sig allteftersom och både playan och poolen kan få sig ett besök. Det kliar i fingrarna att gå loss på de gigantiska köpcentrumen som finns också, men bagagevikten på flyget hindrar mig (vilket antagligen är tur). 

Så fullt fokus på njutning gäller här, för detta är nämligen den allra sista anhalten på den här långa resan! Next – Sverige!

In English: Dubai, this incredible city never ceases to impress. I have been here once before and really experienced everything that one should do as a tourist, such as city tour, Burj Khalifa, desert safari, boat trip in the marina, shopping in Dubai Mall, visit to the Palm, Burj Al Arab, and more. So this time we only had one goal – just enjoying!

And yes, this is a place to enjoy! We live like royalties in a gigantic apartment hotel room. The hotel is fantastic too! Best of all, I think is the breakfast. I was like a small child in a candy store the first morning, where I could pick and shake among fruits, nuts, cereals, yogurt, scrambled eggs, dishes, dessert and other things. I have longed for that, as most of the breakfasts I have eaten over the past six months have been something completely else.

We had been looking forward to be going to a warm and sunny destination after the cold experience in India, but the desert weather on the Arabian Peninsula certainly offered both cold and rain! Fortunately, the weather are improving and both the beach and the pool can get a visit. It is hard not to explore the giant shopping centers that are also here, but the baggage weight on the flight prevents me (which is probably good).

So full focus on enjoyment here, because this is the very last stop on this long journey! Next – Sweden!

India februari 7, 2019

Wrap-up India

Vår resa i Indien, det näst mest folkrika landet i världen med mer än 1,3 miljarder människor, är nu slut. Det har varit ett mycket intressant resmål och är absolut en destination värd att besöka. Det är ett kontrastrikt land med sina stora städer, öknar, djungler, berg och stränder. Nu har vi bara besökt norra Indien, så vi har mycket kvar att utforska en annan gång. 

Indien sammanfattningsvis: färgstarkt i tyg och kläder, kaosartat i de flesta sammanhang, väldigt fattigt på många ställen, vacker och pampig natur, mängder med människor, kor och djur överallt, många vackra hantverk, religionen är närvarande och styrande, noll regler i trafiken, spännande tigrar och björnar, spirituellt och meditativt, god mat i mängder, smutsigt och snuskigt, dricks förväntas överallt hela tiden, vegetariskt och veganskt är vanligt, svensk tjej är en mycket unik attraktion då det är svårt att sluta stirra eller smygfota. Kort och gott ett spännande och annorlunda land!

Jag tycker att en sak som en av våra guider berättade var rolig och väldigt talande angående hemligheten till den indiska trafiken: Good horn, good brakes, good luck 🙂

Nu över till nästa destination – Dubai!

In English: Our journey to India, the second most populous country in the world with more than 1.3 billion people, is now over. It has been a very interesting destination and is definitely worth visiting. It is a contrasting country with its large cities, deserts, jungles, mountains and beaches. Now we have just visited northern India, so we have a lot left to explore another time.

India in summary: colorful in fabric and clothing, chaotic in most contexts, very poor in many places, beautiful and magnificent nature, lots of people, cows and animals everywhere, many beautiful crafts, religion is present and ruling, zero rules in traffic, exciting tigers and bears, spiritual and meditative, good food in large quantities, dirty and filthy, tip are expected everywhere all the time, vegetarian and vegan food is common, Swedish girl is a very unique attraction and it is difficult to stop staring or surreptitiously take pictures. In short, an exciting and very different country!

I think one thing that one of our guides told us was funny and very true about the secret to Indian traffic: Good horn, good brakes, good luck 🙂

Now over to the next destination – Dubai!

India februari 3, 2019

The Holy Ganges

Ganges, den omtalade, heliga floden i Indien, har länge fascinerat mig. Jag har undrat över den kraft den verkar ha över människor och hur det är att uppleva det på plats.

Ganges är hinduismens heligaste flod och hit vallfärdar människor för att de tror att vattnet har en förmåga att ge evig salighet och rena från synder. Varje kväll sker en ceremoni då tusentals människor samlas. De som bor i närheten av floden går ned till den varje morgon för att ta ett bad, året runt. Vi såg mängder med människor vandra långa sträckor med klädpåsar på huvudet, för att komma till floden. Det spelade ingen roll att det bara var några grader varmt ute och i vattnet, utan tron övervinner kylan. 

Varanasi, den plats dit vi åkte för att uppleva Ganges, har också en väldigt stor betydelse när det gäller döden. Det är den plats där hinduer allra helst vill dö och kremeras. Därför finns det också många hospis här, alltså sjukvårdsinrättningar där människor i livets slutskede får vård och dör. Döda skickas också hit, om det är möjligt, från andra platser för att kremeras. Det här var något som jag inte visste så mycket om innan jag kom till Varanasi och det var både spännande och otäckt att få se två av de kremeringsplatser som används vid floden. Under stora vedhögar bränns döda och askan och resterna strös sedan ned i vattnet. De manliga anhöriga följer hela proceduren kring den avlidne. Jag tycker att det kändes konstigt att titta på detta, men guiden menade att det inte var något sorgligt alls över det, utan de tror att den döde får omedelbar frälsning. Därför gråter man inte. 

Jag tycker att det var otroligt häftigt att uppleva Ganges på plats och verkligen se hur människor använder den. Det är svårt att förstå dess kraft innan man varit här. Det som dock känns otroligt jobbigt är vetskapen om hur extremt förorenad floden är, men att människor ändå dagligen badar, tvättar och lagar mat med dess vatten. Med tanke på att 400 miljoner människor bor vid floden släpps väldigt mycket avloppsvatten, industriavfall och religiösa gåvor ut i den, vilket skapar en ohållbar situation. Jag läste en text som beskriver att Världsbanken uppskattar att åttio procent av alla sjukdomar i Indien och en tredjedel av dödsfallet kan hänföras till vattenburna sjukdomar. Bara i Varanasi frigörs omkring 200 miljoner liter obehandlat mänskligt avloppsvatten varje dag, vilket leder till stora koncentrationer av fekal coliforma bakterier. Enligt officiella normer bör badvatten inte innehålla mer än 500 fecal coliforms per 100 ml, men uppströms om Varanasi innehåller flodvattnet redan 120 gånger så mycket! 

Som jag beskrev innan sker också kremeringar vid floden och resterna kastas i vattnet. Tyvärr förbränns inte alltid kropparna helt, utan halvbrända kroppsdelar kastas också i vattnet. Heliga män, gravida kvinnor, barn, människor som har begått självmord, fattiga och ormbitna lämnas dessutom att flyta fritt. Det här är alltså bara några hundra meter från där människor badar och tvättar kläder varje dag. Jag har så svårt att förstå att människor fortfarande använder Ganges på det sätt de gör, trots vetskapen om hur förorenad den är. Religion har en enorm stark kraft, som jag nu fått se med mina egna ögon. 

In English: Ganges, the famous holy river in India, has fascinated me a long time. I have wondered about the power it seems to have over people and how it is to experience that in person.

Ganges is the most sacred river in Hinduism, and people pilgrimages because they believe that the water has an ability to give eternal bliss and purity from sins. Those who live near the river go down to it every morning to take a bath all year round. We saw lots of people wandering long distances with clothes bags on their heads, to get to the river. It didn’t matter that it was only a few degrees outside and in the water, but the faith overcame the cold.

Varanasi, the place where we went to experience Ganges, also has a very great importance in terms of death. It is the place where Hindus prefer to die and cremate. Therefore, there are also many hospices here, ie healthcare facilities where people in the final stages of life receive care and die. Dead people are also sent here, if possible, from other places to be cremated. This was something I did not know much about before I came to Varanasi and it was both exciting and unpleasant to see two of the cremation sites used by the river. Under large wood pits, dead are burned and the ashes and remains are then sprinkled into the water. The male relatives follow the entire procedure around the deceased. I think it was strange to look at this, but the guide meant that there was nothing sad about it, because they believe that the dead will receive immediate salvation. Therefore, they do not cry.

I think it was incredibly awesome to experience Ganges and really see how people use it. It is difficult to understand its power before being here. However, what feels incredibly tough is the knowledge of how extremely polluted the river is, but that people are still bathing, washing, cooking with its water. Given that 400 million people live by the river, a great deal of sewage, industrial waste and religious gifts are released into the water, creating an unsustainable situation. I read a text describing that the World Bank estimates that eighty percent of all diseases in India and one third of the deaths can be attributed to waterborne diseases. Only in Varanasi, about 200 million liters of untreated human sewage are released every day, leading to large concentrations of fecal coliform bacteria. According to official standards, bathing water should not contain more than 500 fecal coliforms per 100 ml, but upstream of Varanasi the river water contains 120 times as much!

As I described before, cremations also occur by the river and the remains are thrown into the water. Unfortunately, the bodies are not always burned completely, but half-burned body parts are also thrown into the water. In addition, holy men, pregnant women, children, people who have committed suicide, poor and snake bitten people are left to flow freely. This is just a few hundred meters from where people bathe every day. I have such a hard time understanding that people still use Ganges in the way they do, despite the knowledge of how polluted it is. Religion has a tremendous power, which I have now seen with my own eyes.

India februari 2, 2019

Erotic Temples and more

Nu har vi lämnat nationalparkerna och helt andra saker har varit på schemat. Vi har bland annat varit vid ett vackert område utanför Jabalpur som kallas Marble Rocks och ligger längs Narmadafloden i centrala Indien. Floden slingar sig fram i den urgröpning den har skapat i marmorklipporna. Jag som är förtjust i vattenfall fick också njuta av ett sådant. Det finns en mängd försäljare här också, vilket kan bli lite påfrestande, men det gäller att stå på sig och inte visa något som helst intresse för att man ska bli någorlunda lämnad i fred. 

Efter Jabalpur reste vi till Khajuraho främst för att se deras tempel som också är på UNESCO:s världsarvslista. Det är inte vilka tempel som helst, utan det är de kända erotiska templen. Det är en grupp med väldigt gamla och vackra monument med en enorm detaljrikedom. De är smyckade med så många skulpturer som gestaltar livet, gudarna, krig, kärlek och förstås mängder av sexställningar… 

Här passade vi även på att se en show med traditionell dans. Och oj vad färgstarkt det var! Det var roligt att se de varierande dansstilarna från olika delar av Indien och i så många vackra utstyrslar.  

In English: Now we have left the national parks and completely different things have been on the agenda. We have, among other things, been at a beautiful area outside Jabalpur called Marble Rocks, located along the Narmada River in central India. The river has created a way through the marble cliffs in a beautiful manner. I am fond of waterfalls and had time to also enjoyed that. There are a lot of vendors here, which can be a bit stressful, but it is a matter of not showing any interest to be left alone.

After Jabalpur, we traveled to Khajuraho mainly to see their temples, which are also UNESCO World Heritage Sites. They are not any temples, but the famous erotic temples. It is a group of very old and beautiful monuments with enormous details. They are adorned with so many sculptures that depict life, gods, war, love and of course a variety of sexual positions…

Here we also took the opportunity to see a show with traditional dance. And wow, how colorful it was! It was fun to see the varying dance styles from different parts of India and in so many beautiful outfits.

India februari 1, 2019

Grand Finale

Helt plötsligt står hon där, blixtstilla, i det höga gräset, med en fullt fokuserad blick. Längre bort ligger en Barasingahjort lugnt och stilla och vilar sig i den tidiga morgonen. Väldigt långsamt smyger hon framåt utan att flytta blicken en millimeter. Det är som att tiden står stilla en stund. Sedan går allt fort! Hon ser ut att flyga fram med sin spänstiga kropp och långa svans över det torra gräset. Alldeles för sent inser hjorten vad som kommer att hända. I förskräckta språng gör den vad den kan för att komma undan, men hon är alltför snabb. Ett högt dödsskri ekar över skogen och sedan blir det tyst. Det är över nu.

Denna berättelse ovan är en kort episod från vårt sista nationalparksbesök i Indien. Som ni förstår var det också vårt mest actionfyllda. En tiger visade sin kanske mest skräckinjagande sida, men också sitt starkaste och mest imponerande jag.

Fyra tigrar på femton turer i tre olika nationalparker blev det till slut. Eller en av dem fick vi bara en skymt av djupt inne i skogen, så den räknas nästan inte. Det är alltså resultatet av cirka 60 timmar i jeep. Jag får väl erkänna att jag hade hoppats på lite mer än kanske tio minuters tigertid, men är ändå väldigt glad att jag fick så pass mycket med detta hotade, farliga, fantastiskt vackra, djur.

De nationalparker vi besökt är Ranthambore, Bandhavgarh och slutligen Kanha. Den sistnämnda trodde vi inte skulle bjuda på en enda tiger efter fyra turer utan en skymt, men visade sig vara parken som gav den bästa showen till slut. Det är bland annat den nationalparken som Kipling sägs fått inspiration av när han skrev Djungelboken. Det kan man också förstå när man färdas genom den fina djungeln.

För er som undrar hur en safari går till så tänkte jag berätta lite kortfattat. Parkerna har ett begränsat antal fordon som får köra in varje dag, vilket det är strikt kontroll på. Under säsongen är parken stängd vissa dagar samt vissa eftermiddagar. Det är alltså god idé att boka sin safari i förväg. Under monsunperioden är parkerna stängda helt. 

Nationalparkerna är jättestora, men är indelade i zoner, så man kör runt med öppen jeep i en zon per gång med en naturguide. Det är såklart inte möjligt att komma åt hela parkerna med fordon, utan jag tror att det är cirka 30 % som man har tillgång till. Det finns massor med vägar att välja på, så man får hoppas att man har väldigt mycket tur med sig och väljer rätt väg. Tigrar är territoriella, så guiderna har bra koll på vilka tigrar som finns i varje zon. Givetvis har tigrar stora revir, så de är inte så lätta att hitta. Det man gör för att försöka är att man kollar efter fotspår och lyssnar till varningsläten från andra djur. Hjortar och apor är experter på att tala om ifall det finns ett farligt rovdjur i närheten. 

Det går morgonturer och en eftermiddagsturer i parkerna. Mitt på dagen brukar det ändå inte vara så mycket aktivitet bland djuren. Nu är det vinter i Indien, så jag kan intyga att det är väldigt kallt. Ta med varma kläder! Vi har dessutom haft otur med några regndagar, vilket naturligtvis inte är så roligt i jeepar utan tak och med en svindyr kamerautrustning i knäet. Djuren blir också inaktiva vid sådant väder, vilket gör att man heller inte ser så mycket. Vintern är för övrigt också en tid på året då det är svårare att få syn på tiger. Vill man ha bäst chans, så är det sommaren man ska satsa på, eftersom värmen då gör att de drar sig mot vattenhålen.

Man kan såklart fråga sig hur bra det är för djuren att människor kör omkring i deras hem på det här sättet. Djuren verkar faktiskt inte bry sig nämnvärt om att vi är där, men såklart är det lite störande att det kör runt åskådare lite överallt. Det är bra att det är strikta regler som gäller i parkerna, att de inte släpper in hur många som helst och att alla måste ha en guide med sig. Ärligt talat så tror jag att det är nödvändigt med den typen av turism för att många arter, framförallt tigern, ska ha en chans att överleva. Lokalbefolkningen måste se att djuren har ett större värde levande, än döda.

In English: All of a sudden she stands there, completely still, in the tall grass, with her eyes fixed on something. Farther away is a barasingha deer quietly resting in the early morning. Very slowly she sneaks forward without moving her eyes one millimeter. It’s like time stands still for a moment. Then everything goes fast! It looks like she is flying over the dry grass with her resilient body and long tail. Too late the deer realize what will happen. In horrified steps, it does what it can to get away, but she is too fast. A high death cry echoing across the forest, and then there is silence. It’s over now.

This story above is a short episode from our final national park visit in India. As you can see, it was also our most action-packed one. A tiger showed her perhaps most terrifying side, but also her strongest and impressive self.

A total of four tigers on fifteen trips in three different national parks. Or one of them we just got a glimpse of deep inside the forest, so it almost doesn’t count. It is the result of about 60 hours in a jeep. I may well admit that I had hoped for a little more than maybe ten minutes of tiger time, but am still very happy that I got so much with this threatened, dangerous, amazingly beautiful, animal.

The national parks we visited are Ranthambore, Bandhavgarh and finally Kanha. The latter we thought would not offer a single tiger after four tours and no glimpse, but turned out to be the park that gave the best show in the end. Kanha is one of the national parks that Kipling is said to have been inspired by when he wrote the Jungle Book. I can also understand this when traveling through the fine jungle.

For those of you who wonder how a safari  is done, I am going to tell you briefly. The parks have a limited number of vehicles that can go in every day, which is strictly controlled. During the season the park is closed some days and some afternoons. So it’s a good idea to book your safari in advance. During the monsoon period, the parks are completely closed.

The national parks are huge, but are divided into zones. You drive around with open jeep and a nature guide in one zone at a time. It is of course not possible to access the entire parks with vehicles, but I think that it is about 30% available. There are lots of roads to choose from, so you have to hope that you have a lot of luck and choose the right path. Tigers are territorial, so the guides have good track of which tigers are in each zone. Of course, tigers have large areas, so they are not so easy to find. What you do to try, is to check for footprints and listen to warning calls from other animals. Deers and monkeys are experts in telling if there is a dangerous predator nearby.

There are morning drives and afternoon drives in the park. In the middle of the day, it is usually not so much activity among the animals. Now it is winter in India, so I can certify that it is very cold. We also had bad luck with a few rainy days, which of course is not fun in jeeps without roofs and with an expensive camera equipment in the lap. The animals also become inactive in such weather, which means that it is not possible to see much. The winter is also the time of the year when it is more difficult to see tiger. If you want the best chance, then it is the summer you should go for, because the heat then causes them to go to the water holes.

One can of course ask how good it is for the animals that people drive around in their home this way. In fact, the animals do not seem to care about the fact that we are there, but of course it is a little disturbing that people drive around everywhere. It is good that there are strict rules in the parks, that they do not let in any number and that everyone must have a guide with them. To be honest, I think that this type of tourism is necessary if many species, especially the tiger, will have a chance to survive. The locals must see that the animals have a greater value alive than dead.

India januari 25, 2019

In the jungle again

Som jag skrev i ett tidigare inlägg är huvudsyftet med Indien-resan att få se tiger. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag fick se en vacker tigerhona i Ranthambore Nationalpark. För om jag inte hade fått se det hade jag varit helt förkrossad nu. 

Vi har nämligen verkligen gått in för det här med att få se tiger. Vi har hela 15 turer i olika nationalparker på vår agenda och hittills har vi bockat av åtta och bara sett tiger en gång. Det är alltså cirka 34 timmar i total koncentration, på skumpiga vägar, i regn och kyla, damm och buller, vi hittills har lagt på att se tiger och nästan lika många till blir det. Givetvis är det roligt att se andra djur och naturen också, men tiger är ändå det som står högst på önskelistan.

I detta inlägg blir det med andra ord glest med tigerbilder, men jag bjuder gärna på lite andra skönheter. 

In English: As I wrote in a previous post, the main purpose of the India trip is to see tigers. I thank my lucky star for seeing a beautiful female tiger in  Ranthambore National Park. Because if I hadn’t seen it, I would have been totally devastated now. 

We really concentrated our journey on trying to see tiger. We have a total of 15 trips in different national parks on our agenda and so far we have done eight and only seen tiger once. That is about 34 hours in total concentration, on foamy roads, in rain and cold, dust and noise, which we so far have put on seeing tiger and almost as many to come. Of course it is fun to see other animals and nature as well, but tiger is still the highest on the wish list.

In this post, in other words, tiger images are non existent, but I gladly share some other beauties.

India januari 24, 2019

Magnificent Taj Mahal

Vackra, magnifika Taj Mahal. Jag har alltid tänkt att jag någon gång ska besöka detta mausoleum och nu var tiden äntligen inne. Jag blev överväldigad över hur fint det var. Så vitt, rent och perfekt! 

Det som gör Taj Mahal extra fin är att det är en byggnad byggt av kärlek. I en geometrisk perfektion stoltserar detta gravmonument från mogulhärskaren Shah Jahan till sin älskade fru Mumtaz Mahal efter att hon dött när hon födde deras 14:e barn. Kärleksförklaringen påbörjades 1632 och slutfördes omkring 1643.

Vi befinner oss alltså nu i den tredje pusselbiten i den gyllene triangeln, Agra. Staden har mer att erbjuda än Taj Mahal såsom till exempel Itimad-ud-Daulahs grav, eller Baby Taj som det också kallas. Denna byggnad sägs till och med vara inspirationskällan till den berömda storebrodern. Jag rekommenderar att man tar ett besök här. Det var en mycket vacker byggnad och nästan inga turister alls, vilket är skönt efter kaoset vid Taj Mahal. 

Ett annat givet besök är det pampiga Röda fortet med dess 2,5 kilometer långa och 21 meter höga mur med en vallgrav nedanför. Härifrån fick vi också vår första utsikt över Taj Mahal. 

Strax innan Agra besökte vi ett vackert gammalt palatsområde som heter Fatehpur Sikri (segerstaden) och byggdes på 1500-talet av stormogulen Akbar den store. Här finns även en av Indiens största moskéer. Något man kan göra här är att skänka pengar till tyg som ska gå till fattiga samtidigt som man får önska sig tre saker. Håll tummarna för att mina önskningar blir verklighet. 

English: Beautiful, magnificent Taj Mahal. I have always wanted to visit this mausoleum and now time has finally come. I was overwhelmed by how beautiful it was. So white, clean and perfect!

What makes the Taj Mahal extra beautiful is that it is a building built of love. In a geometric perfection, this burial monument was built by the mogul ruler Shah Jahan to his beloved wife Mumtaz Mahal after she died when she gave birth to their 14th child. The declaration of love began in 1632 and was completed around 1643.

So we are now in the third piece of the puzzle of the Golden Triangle, Agra. The city has more to offer than Taj Mahal such as the Itimad-ud-Daulah’s tomb, or Baby Taj as it is also called. This building is even said to be the source of inspiration for the famous big brother. I recommend taking a visit here. It was a very beautiful building and almost no tourists at all, which is nice after the chaos at Taj Mahal.

The magnificent Red Fort is of course also worth a visit with its 2.5 kilometer long and 21 meter high wall. From here you also get a view of the Taj Mahal.

Just before Agra we visited a beautiful old palace area called Fatehpur Sikri (the city of victory) which was built in the 16th century by the mogul Akbar the Great. Here is also one of India’s largest mosques. One thing you can do is donating money for fabric that will go to the poor while you get three wishes. Keep your fingers crossed that my wishes will come true.

India januari 22, 2019

The Bird Paradise

Bharatpur Bird Sanctuary sägs vara en av de finaste fågelreservaten på planeten. Dit ville vi givetvis åka och vi blev inte besvikna!

Denna fristad är verkligen vacker och det var väldigt häftigt att få se alla tusentals fåglar som visar upp sina färggranna dräkter, sina stora vingar eller kvittrande läten. Det sjuder av liv i våtmarkerna och många långväga flyttfåglar har hittat hit. 

Vi köpte ett häfte som listar alla fågelarter som finns i reservatet och vi lyckades bocka av 59 stycken! Inte illa! 

In English: Bharatpur Bird Sanctuary is said to be one of the finest bird sanctuaries on the planet. We wanted to go there and we were not disappointed!

This sanctuary is really beautiful and it was cool to see all thousands of birds showing off their colorful costumes, their big wings or chirping sounds. Even many long-distance migratory birds have found this bird paradise.

We bought a booklet that lists all bird species found in the sanctouary, and we managed to check off 59 pieces! Not bad!

India januari 21, 2019

In the land of the Tiger

JA!!! Jag är helt exalterad och lycklig just nu! Vi kom till Indien med ett huvudsyfte, nämligen att få se tiger i det vilda. Och gissa vad, det har vi fått göra nu, trots att vi nästan hade gett upp hoppet! Det finns bara ett fåtal tusen individer kvar på jorden och vi har fått se en av dem. En väldigt vacker ung hona visade sig i sista stund, innan vi var tvungna att lämna nationalparken.

Vilken fantastisk upplevelse att få observera henne! Hon traskade så graciöst på en stenhäll, helt ointresserat av oss, en ganska lång stund. Efter ett tag satte hon sig till rätta på klippan och jag fick chansen att ta några bilder på henne. Jag skakade i benen av adrenalin när vi skulle ta oss därifrån och glädjeruset var totalt! Hela resan till Indien var värt det!

En hel del andra djur fick vi naturligtvis också se, vilket ni kan se ett litet bildspel på nedan. 

In English: YES!!! I am totally excited and happy right now! We came to India with a main purpose, to see tiger in the wild. And guess what, we did, even though we’d almost given up hope! There are only a few thousand individuals left on earth and we have seen one of them. A very beautiful young female appeared right before we had to leave the national park.

What an amazing experience to observe her! She walked for quite a while so gracefully on a stone slab. She didn’t care about us at all. After a while she sat down on the rock and I got the chance to take some good pictures of her. My legs shook off adrenaline when we drove away from her and the euphoria was total. The whole trip to India was worth it!

Of course, we also saw other animals, which you can see some sample of in the slide show.