India

The Pink City

Vi har besökt Rajasthans häftiga huvudstad Jaipur, även kallad ”Den rosa staden”. Det är tydligt varför den kallas så, då väldigt många av byggnaderna går i samma rödrosa ton. En av de häftigaste, med ett mycket speciellt utseende, är kanske den på bilden nedan, Hawa Mahal, även kallad Vindarnas palats. Jag har sett den på bild många gånger innan jag kom hit, så det var roligt att få se den i verkligheten. 

Det var en mäktig syn att resa in i staden, då den är omgärdad av berg med långa murar runtomkring. Den berömda och magnifika Amberfästningen från 900-talet är byggd i ljusgul och rosa sandsten och vit marmor och var verkligen en höjdpunkt för oss. Väldigt vacker fästning och palats med en underbar utsikt över staden. 

Amberpalatset är uppdelat i sex separata delar, så det finns många rum, gångar, innergårdar och salar att undersöka och häpnas av. 

Tyvärr finns det en väldigt stor nackdel med det här stället, de använder elefanter för att en stor del turister ska komma upp till fortet. Fy sjutton vad arg jag blir över det! Stackars djur. Säg nej till elefantridning! Sådant ska inte få förekomma! 

Utöver fortet besökte vi också den nuvarande maharadjans palats, City Palace, och vattenpalatset, Jal Mahal, samt ett gammalt observatorium som heter Jantar Mantar. Alla var intressanta platser som med guidning ger en mycket bättre insikt i hur dåtidens Indien var. 

In English: We have visited the Rajasthan’s capital Jaipur, also called ”The Pink City”. It is clear why it is called that, since so many of the buildings are in the same reddish-pink tone. One of the coolest, with a very special look, is perhaps Hawa Mahal, also called the ”Palace of Winds”. I have seen it on picture many times before I came here, so it was fun to see it in reality.

It was a powerful sight to enter the city, as it is surrounded by hills with long walls around. The famous and magnificent Amber fort and palace from the 10th century, is built in light yellow and pink sandstone and white marble. It is divided into six separate parts, so there are many rooms, halls, and courtyards to explore and be amazed by. A very beautiful place with a wonderful view of the city – a highlight for us.

Unfortunately, there is a very big disadvantage with this place! They use elephants to transport a lot of tourists to the fort. I am so angry and sad over this! Poor animals. Say no to elephant riding! Such should not be allowed to happen!

In addition to the fort, we also visited the current Maharaja’s palace, City Palace, and the water palace, Jal Mahal, as well as an old observatory called Jantar Mantar. All were interesting places that, with guidance, provided us with a much better insight into Old India.

India

Sightseeing in Delhi

Nu har ett nytt äventyr börjat, nämligen färgsprakande Indien! Under 20 dagar kommer vi försöka täcka in så mycket som möjligt, med fokus på naturen och de viktigaste kulturella sevärdheterna. Vårt största mission är att få se tiger och med mycket tur kanske det kan bli verklighet. Håll tummarna! 

Först ut är huvudstaden Delhi, en av världens folkrikaste storstadsområden. En city sightseeing har tagit oss till många av stadens pärlor och vi har direkt fått slänga oss in i landets historia av kolonisering, krig, religioner och frihetssträvande med Gandhi i spetsen. 

Med sina 25 miljoner invånare kan jag säga att det sjuder av aktivitet i Delhi. Trafiken är minst sagt kaosartad och allt tutande gör att det aldrig är en tyst stund. Det händer saker i den här staden vart man än tittar och man ska inte bli förvånad om man ser kor gående längs gatorna, apor klättrandes i ledningarna, ormtjusare på marken med flöjten i hösta hugg och travar med doftande kryddor och blommor på de gigantiska basarerna. 

Vi kommer att ta med oss ett väldigt fint och bestående minne från Delhi, nämligen en väldigt vacker äkta matta från Kashmir. Det var verkligen inte ett planerat inköp, men vi förälskade oss i den här mattan och efter många koppar te och förhandlande så får den komma till Sverige.

Delhi var verkligen en livlig stad och jag har mängder med intryck att ta in och smälta. Ärligt talat får jag säga att jag längtar lite efter att lämna storstadsmyllret nu och komma till naturen. Det är trots allt där jag passar in och trivs som bäst. Innan dess väntar dock ett besök i den rosa staden Jaipur. Vi hörs snart igen!

In English: Now a new adventure has begun, the colorful India! For 20 days we will try to cover as much as possible, focusing on nature and the most important cultural attractions. Our biggest mission is to see tiger and with much luck maybe it can become reality. Keep your fingers crossed!

The first stop is the capital Delhi, one of the world’s most populous metropolitan areas. A city sightseeing has taken us to many of the city’s main attractions and we have immediately got to throw ourselves into the country’s history of colonization, war, religions and freedom struggle with Gandhi in the lead.

With its 25 million inhabitants, I can say that it is full activity in Delhi. The traffic is, to say the least, chaotic and there is never a quiet moment because of all the honking. Things happen in this city wherever you look and you should not be surprised if you see cows walking along the streets, monkeys climbing in the power lines, snake charmers on the ground and stacks of fragrant spices and flowers on the giant bazaars.

We will bring a very nice and lasting memory from Delhi, a very beautiful carpet from Kashmir. It wasn’t really a planned purchase, but we fell in love with this carpet and after many cups of tea and negotiating it will finally come to Sweden.

Delhi was certainly a lively city and I have lots of impressions to take in and digest. Honestly I must say that I crave a little after leaving the big cities now and get to nature. After all, there is where I fit in and enjoy myself the best. Before that, however, a visit awaits in the pink city of Jaipur. Talk to you soon!

Hong Kong

Smog in Hong Kong

Hej då Filippinerna, hej Hong Kong! Det kändes sorgligt att åka från Filippinerna då jag verkligen gillade det landet. Så mycket vacker natur att se och trevliga människor! Vem vet, jag kanske får möjlighet att åka dit igen någon gång i framtiden. Det var trots allt mycket som vi missade, som skulle motivera ett nytt besök.

Då har vi alltså hamnat i Hong Kong, en av världens mest besökta städer och ett ledande finansiellt centra. En intressant fråga som jag ställde mig var om staden tillhör Kina eller inte. Tydligen finns det inte ett enkelt svar på den frågan. Med eget rättssystem, pass, egen valuta och immigration är Hong Kong inte riktigt en del av Kina. Dock har de den kinesiska flaggan och stadschefen utses från Peking. Kortfattat kan man säga att Hong Kong officiellt är en del av Kina, inofficiellt är de det inte.  

Vi bodde på Hong Kong-ön, precis vid den botaniska trädgården, ganska högt upp på berget. Hong Kong-ön andas business och utmärker sig med sina fina skyskrapor, banker och stora shoppinggallerior. Här känns det mer västerländskt och ganska hektiskt. Kowloon, som ligger på andra sidan vattnet, är istället mer asiatiskt, kaotiskt och enklare, med mycket människor, marknader, försäljare, färger och ljud. Vi tog oss enkelt mellan de två stadsdelarna med båten Star Ferry, vilket bara kostade några kronor. 

En av de populäraste sevärdheterna är The Peak, eller Victoria Peak som den också kallas, där man får en fantastisk utsikt över staden 428 meter över havet – om det inte är smog vill säga… Det var rejält med vit smetig dimma över staden under hela vårt besök, vilket gör att vi inte fick se den så tydligt som vi hade velat. Med den gamla spårvagnen Peak Tram åkte vi upp till toppen och turen i sig var det häftigaste med hela upplevelsen. I full fart tog spårvagnen oss uppför den väldigt branta backen, förbi skyskrapor och mustig grönska. 

Några andra saker vi hann med på vår korta, men intensiva Hong Kong-vistelse var: Ladies’ market, cirka en kilometer gatumarknad med väskor, kläder, leksaker, tillbehör och souvenirer. Jade-marknaden, som är precis som det låter, en marknad med massor av saker i stenen jade. Ljusshowen A symphony of lights som körs varje kväll klockan åtta och som ärligt talat var en besvikelse och inte särskilt imponerande. Några halvdana drinkar och fria shots vid det pulserande, kaotiska festcentret Lan Kwai Fong. Några fler, fast fina drinkar på skybaren Ozone på 118 våningen på Ritz-Carlton. 

Avslutningsvis kan jag säga att det är roligt att ha varit i Hong Kong, men det var ingen stad som vi förälskade oss i. Det kändes ganska stressigt och den gav oss ingen skön känsla. Kanske berodde det på att vi hade kort om tid och försökte hinna med så mycket som möjligt. Totalt sett blev vistelsen också ganska dyr. Hur som helst är vi en erfarenhet rikare. 

In English: Bye Philippines, hello Hong Kong! It felt sad to leave the Philippines as I really liked that country. So much beautiful scenery to see and nice people! Who knows, I might be able to go back there someday again. After all, it was a lot that we missed, which would justify a new visit.

Now we have ended up in Hong Kong, one of the world’s most visited cities and a leading financial center. An interesting question I asked myself was whether or not the city belongs to China. Apparently, there is no easy answer to that question. With its own legal system, passport, own currency and immigration, Hong Kong is not really part of China. However, they have the Chinese flag and the Chief Executive is appointed from Beijing. In short, one can say that Hong Kong is officially part of China, unofficially they are not.

We stayed at Hong Kong Island, next to the botanical garden, quite high up on the mountain. Hong Kong Island signalize business and is characterized by skyscrapers, banks and major shopping malls. Here it feels more western and quite hectic. Kowloon, which is across the water, has a more Asian feeling, is more chaotic and simpler, with a lot of people, markets, vendors, colors and sounds. We easily traveled between the two districts with the Star Ferry, which cost less than a dollar.

One of the most popular attractions is The Peak, or Victoria Peak, which it is also called. Here you get a great view of the city 428 meters above sea level – if it’s not smog that day… It was a white smudge fog over the city throughout our visit, which meant that we did not see it as clearly as we had wanted. With the old Peak Tram we went up to the top and actually that part was the best with the whole experience. In full speed the tram went up the very steep hill, past the skyscrapers and lot of greenery.

Some other things we managed to do on our short, but intense Hong Kong stay were: Ladies’ market, about one kilometer street market with bags, clothes, toys, accessories and souvenirs. The Jade market, which is just like it sounds, a market with lots of things in the stone material jade. The Light show A symphony of lights that runs every night at eight and was honestly disappointing and not very impressive. Some drinks and free shots at the vibrant, chaotic party center Lan Kwai Fong. Some more, nice drinks at the Ozone sky bar on the 118th floor of the Ritz-Carlton.

In conclusion, I can say that it is nice to have been to Hong Kong, but it was not a city we fell in love with. It felt quite stressful and it gave us no pleasant feeling. Maybe it was because we had a short time and tried to do as much as possible. Overall, the stay was also quite expensive. Anyway, we have gained some experience.

Philippines

Malapascua and the Thresher shark

Resan har gått vidare till lilla ön Malapascua, norr om Cebu. Hit kommer många med ett specifikt mål i sikte, nämligen att få se rävhaj! Här är största chansen i världen att få se dem. Det var också vår huvudanledning att resa hit, även om ön också erbjuder fina stränder, snorkling och lugn stämning. 

Dessvärre har både jag och min kille Tomas känt oss lite snuviga och har varit väldigt rädda att det ska leda till att vi missar dykningen här (det är farligt att dyka med förkylning). Vi trotsade rinnande näsor och dök i ändå. Och vet ni vad? Trots lite problem med tryckutjämning och öronen, så fick vi se rävhaj! Det är en ganska stor haj med sina omkring 4 meter, inklusive den onaturligt långa stjärtfenan som den använder till att snärta ihjäl sina byten med. Den såg på något sätt animerad ut när den rörde sig i vattnet, så graciöst och glänsande. En helt fantastisk upplevelse! Den gjorde hela den ganska långa, lite krångliga resan till till Malapascua värt det! Tomas lyckades också fånga en på bild, även om bildkvaliteten inte är den bästa då det var mörkt med mycket sediment i vattnet. 

Den övriga dykningen vi gjorde var också häftig! Vi var till en dykplats som heter Gato Island där vi bland annat har simmat igenom en grotta med en anslutande tunnel på kanske 70 meter där vi mötte ett helt gäng med White Tip hajar. En hel del andra varelser i alla möjliga former och färger fick vi också se bland de färggranna korallerna. 

Utöver dykning har Malapascua kanske inte enormt mycket att erbjuda. Det är en ganska liten ö. Om man är ute efter party är det inte rätta stället att åka till. Här finns det snarare tid för återhämtning, en bra bok och en stillsam öl på stranden. Det var dock inget vi tackade nej till, utan njöt av i fulla drag. 

Ett tips är att ta en moppe till The North Beach! Jag tror att jag nästan aldrig sett så turkost vatten förut. Det passade utmärkt i kontrast till den vita sandstranden som vi delade med endast ett fåtal andra. 

Som sig bör fick vi också avnjuta några vackra solnedgångar här. En och annan mindre vacker syn som denna otäcka spindel ingick visst också i upplevelsepaketet. 

In English: The trip has continued to the small island of Malapascua, north of Cebu. Many come here with a specific goal in mind, to see the thresher shark! Here is the greatest chance in the world to see them. It was also our main reason to travel here, although the island also offers nice beaches, snorkeling and a tranquil atmosphere.

Unfortunately, both me and my boyfriend Tomas have caught a cold and have been very afraid that it will lead us to miss the diving here (it is dangerous to dive with a cold). We dived in anyway. And do you know what? Despite some problems with pressure equalization and ears, we got to see thresher shark! It is a fairly large shark with its 4 meters, including the unnaturally long tail fin that it uses to kill its prey with. It looked somehow animated when it moved in the water, so graceful and shiny. An absolutely wonderful experience! It made the whole long, a little tricky trip to Malapascua worth it! Tomas also managed to capture one on picture, although the picture quality is not the best since it was dark with a lot of sediment in the water. 

The rest of the diving was awesome too! We were at a dive site called Gato Island where we, among other things, swam through a cave with a connecting tunnel of maybe 70 meters where we met a whole bunch of White Tip sharks. We also saw a lot of other creatures in all possible shapes and colors among the colorful corals.

In addition to diving, Malapascua may not have much to offer. It is a rather small island. If you are looking for party it is not the right place to go. Here, there is rather time for recovery, a good book and a quiet beer on the beach. However, we totally enjoyed that.

One tip is to get a motorbike to the North Beach! I think I have never seen such turquoise water before. It is in perfect contrast to the white sand beach that we shared with only a few others.

As it should be, we also enjoyed some beautiful sunsets here. A less beautiful sight like the nasty spider was also included in the experience package.

Philippines

Bohol adventures

Till att börja med vill jag önska alla en god fortsättning på det nya året!

Här har resan gått vidare till en av de platser som jag var mest nyfiken på att utforska i Filippinerna. Med flyg har vi tagit oss från Palawan över till Cebu och sedan båt till Bohol. Platsen där de berömda Chokladkullarna, fantastisk dykning och de små söta spökdjuren finns.

Vi har befunnit oss på den lilla ön Panglao, som man lätt når via en bro från Bohol. Här har vi bott vid festglada Alona Beach, vilket var det perfekta stället att fira in det nya året på. Äntligen har dykning stått på dagordningen igen och ett och annat dopp i det blå. 

Ett givet utflyktsmål var självklart de runda, mjuka Chokladkullarna. Tyvärr består de inte av choklad, men är nog så häftiga ändå! Det är ingen som riktigt vet varför de har uppstått, men den förklaring som jag tycker låter mest rimlig är att jättar har kastat sten på varandra! Det ser helt sagolikt ut med alla rundade kullar utspridda vart man än tittar. 

Vi tog tillfället i akt att göra lite äventyr vid dessa kullar också. Fyrhjuling kördes i full fart över guppiga vägar i den unika omgivningen. Roligt!

Sedan kom vi till det som jag hade sett fram emot mest, nämligen chansen att få se världens minsta primat, det lilla söta spökdjuret. Som många andra djur är tyvärr även de är en utrotningshotad art. De är nattaktiva och har ett väldigt unikt utseende. Gigantiska ögon, större än hjärnan, sitter låsta fast i ögonhålorna. Istället för att vrida ögonen, kan de vrida huvudet 180° åt båda hållen! De är bara 85-160 mm stora med en vikt på 80-160 gram. Trots att de är så små kräver de stora territorium som de skyddar med livet som insats. 

Jag hade läst att det finns ett bra Sanctuary, en icke vinstdrivande organisation, som gör ett bra jobb att bevara detta lilla djur. Vi bad vår guide/chaufför att åka dit. Tyvärr får jag säga att jag ganska snabbt insåg att det ställe vi åkte till, Tarsier Conservation Area, är ett oetiskt ställe att besöka. Besökare kan komma alldeles för nära djuren som är inhägnade och inte kan ta sig därifrån. Spökdjuret som är nattaktivt ska sova på dagen, men de störs naturligtvis av besökarna hela tiden trots att de uppmanas att vara tysta. Jag har svårt att tro att det här lilla känsliga djuret mår bra av detta.

Nu i efterhand har jag förstått att vår chaufför medvetet skjutsat oss till fel ställe. Jag är så besviken på mig själv att jag inte var mer noggrann med att kolla var det var vi hade hamnat och att jag omedvetet stöttade ett oetiskt ställe. Förhoppningsvis gör ni som läser detta kanske inte samma misstag. Det Sanctuary jag ville åka till, och som drivs av Philippine Tarsier Foundation, heter Tarsier Research and Development Center och ligger i Corella. 

Jag får dock säga att jag blev helt tagen av dessa små varelser. Så otroligt söta! Jag visste att de var små sedan innan, men jag hade inte föreställt mig att de skulle vara så små! De sussade sött sittandes på grenar och ögonen var så stora! Visst påminner de lite om söta Gremlins eller en liten Yoda? Jag hoppas verkligen att stammen kan återhämta sig, så de kan förgylla djungeln med sin närvaro även i framtiden. 

En fin tur med lunchbåt på floden Loboc fick avsluta dagen. Det var magiskt vackert att glida fram i denna gröna oas. Det var barn som slängde sig i lianer från träden rakt ner i vattnet och skratten hördes lång väg. Underbart!

In English: To begin with, I wish you all a very happy, healthy and prosperous New Year!

Here the journey has continued to one of the places that I was most curious to explore in the Philippines. By plane we have taken us from Palawan to Cebu and then by boat to Bohol. The place where the famous chocolate hills, fantastic diving and the little cute tarsier animals are found.

We have been on the small island of Panglao, which is easily reached via a bridge from Bohol. Here we have stayed at the busy party beach Alona, which was the perfect place to celebrate New Year’s. Finally, diving has been on the agenda again and some relaxing time on the beach with a cold drink. 

Of course, we needed to visit the Chocolate Hills. Sadly, the hills do not consist of chocolate, but are so cool anyway! No one really knows why they have arisen, but the explanation that I think sounds most likely is that giants have thrown stones at each other! It looks like you are in a fairytale with all of these strange hills scattered wherever you look.

We took the opportunity to do some adventure at these hills as well. Quad bikes were driven at full speed over bumpy roads in the unique surroundings. Lot’s of fun!

Then we came to what I had been looking forward to the most, the chance to see the world’s smallest primate, the little tarsier. Unfortunately, like many other animals, they are an endangered species. They are nocturnal and have a very unique look. Huge eyes, larger than the brain, is locked in the eye sockets. Instead of turning the eyes, they can turn their heads 180° in each direction! They are only 85-160 mm in size with a weight of 80-160 grams. Despite their small size, they require a large territory that they protect with their lives at stake.

I had read that there is a good sanctuary, a non-profit organisation, that does a good job of preserving this little animal. We asked our guide/driver to go there. Unfortunately, I have to say that I quickly realized that the place we went to, the Tarsier Conservation Area, is an unethical place to visit. Visitors can come too close to the animals that are held captive in a viewing area. The tarsier is active in the night and should sleep during the day, but they are obviously disturbed by the visitors all the time even though the visitors are asked to be quiet.

Now, I understand that our driver deliberately had taken us to the wrong place. I am so disappointed with myself that I was not more careful when checking where we went. Hopefully, you who read this may not make the same mistake. The sanctuary I wanted to go to, operated by the Philippine Tarsier Foundation, is called Tarsier Research and Development Center and is located in Corella.

However, I have to say that I was astonished with these little creatures. So incredibly cute! I knew they were small, but I hadn’t imagined they would be so small! They are so cute when sleeping and their eyes are so big! Surely they remind you of a cute Gremlins or a little Yoda?

A nice boat trip on the Loboc river was a perfect way of having lunch. It was beautiful to glide on the water in this green oasis. It was children there in some of the trees who threw themselves straight down into the water and the laughter was heard long way. So wonderful!

Philippines

Honda Bay

På östra sidan av Palawan ligger bukten Honda Bay i Suluhavet. Här finns det en mängd öar och det är vanligt med ”island hopping”. Då vi har bra erfarenheter från det i El Nido, så tänkte vi att vi ska testa det här också.

Tyvärr får vi nog säga att det var lite av en besvikelse. Kanske hade vi uppskattat turen mer om vi gjort den före dem i El Nido, då det i mitt tycke inte alls är lika imponerande natur här. Vi fick heller ingen bra start, vilket nog försämrade vårt intryck direkt. Den första ön vi skulle besöka visade sig inte vara en ö. Det första stoppet var mitt ute på vattnet, vid en flytande brygga, där människor på konstgjord väg har skapat ett korallrev (som jag förstod det). Där skulle vi snorkla, men det fanns tyvärr inte så mycket fisk och vattnet var väldigt grumligt. Guiden till och med uppmuntrade gästerna att köpa bröd som de kunde mata fiskarna med, för att locka till sig dem. Detta är något som jag tar avstånd från. 

Nästa stopp var Luli Island som fått sitt namn av att sandbaren syns och försvinner (lulubog och lilitaw) med tidvattnet. Här stannade vi bara en kort stund och ägnade oss främst åt mer snorkling. Vi var där när det var lågvatten och ön bestod mest av sand. Jag kan tänka mig att det kan vara häftigt att se när tidvattnet kommer in och sköljer över ön, så bara husen syns.

Sista stoppet var Cowrie Island som jag tyckte var den finaste av de platser vi stannade på. Här fanns plats för solning, badning, snorkling och vattenaktiviteter som bananbåt och kajak. Här fick vi också vår lunch som bestod av en omfångsrik buffet. Planeringen av vår researrangör var dock inte den bästa och tidsplanen förändrades hela tiden, vilket gjorde att vi egentligen inte kunde utnyttja en stor del av tiden på Cowrie. 

Hur som helst så tog inte den här turen oss med storm, men är ändå rolig att ha gjort. 

In English: On the eastern side of Palawan is the Honda Bay in the Sulu Sea. Here there are a lot of islands and it is common with island hopping. Since we have good experiences from that in El Nido, we thought we should test this as well.

Unfortunately, it was a bit disappointing. Perhaps we would have appreciated the tour more if we had made it before the ones in El Nido, since in my opinion it is not at all as impressive nature here. We also didn’t get a good start, which probably lowered our impression right away. The first island we were to visit was actually not an island at all. The first stop was in the middle of the water, by a floating pier, where people artificially have created a coral reef (as I understood it). There we could snorkel, but unfortunately there was not so much fish and the water had poor visibility. The guide even encouraged guests to buy bread that they could feed the fish with, to attract them. 

The next stop was Luli Island, which got its name from the sandbar being visible and disappearing (lulubog and lilitaw) with the tide. Here we stayed just a short while and did mainly more snorkeling. We were there when it was low tide and the island consisted mostly of sand. I can imagine that it can be cool to see when the tide comes in and rinses over the island, so only the houses are visible.

The last stop was Cowrie Island which I thought was the nicest of the places we stayed at. There was room for sunbathing, swimming, snorkeling and water activities like banana boat and kayak. Here we also got our lunch which consisted of an extensive buffet. However, the planning of our tour operator was not the best and the schedule changed all the time, which meant that we could not really use some of the time at Cowrie.

Anyway, this tour didn’t take us by storm, but is still nice to have done.

Philippines

Underground river

Med minivan har vi nu rullat vidare söderut på Palawan. Nu befinner vi oss i Puerta Princesa, känd som den renaste och grönaste staden i Filippinerna. Inne i själva staden är kanske inte så mycket att se, åtminstone inte vad vi upptäckt. 

Den största anledningen till att vi åkte hit är att ett av UNESCOS:s världsarv och en av världens sju naturliga underverk, Puerto Princesa Subterranean River National Park, ligger åtta mil utanför staden . Den är främst känd för sin 8,2 kilometer långa underjordiska flod. 

Besöket här gjorde oss inte besvikna! Det var verkligen häftigt att få se floden i verkligheten. Att åka en liten båt flera kilometer rakt in i berget med alla möjliga stensformationer av stalaktiter och stalagmiter, fladdermöss och svalor slår det mesta. Om du kommer till Palawan bör du definitivt inte missa detta!

Om du är nyfiken på vilka fler underverk naturen har att bjuda på, ser ni en lista här nedan: 

VÄRLDENS SJU UNDERVERK I NATUREN:

  1. Regnskogen Amazonas, Sydamerika
  2. Halongbukten, Vietnam
  3. Iguazufallen mellan Argentina och Brasilien
  4. Jeju, Sydkorea
  5. Komodo, Indonesien
  6. Underjordsfloden Puerto Princesa, Filippinerna
  7. Taffelberget, Sydafrika

Jag är på god väg att kunna bocka av hela listan. Det som återstår är Iguazufallen och Jeju, vilket självklart numera ligger på min bucketlist.

Förutom att uppleva underjordsfloden, så gjorde vi också en annan rolig aktivitet. Zip-line från toppen av ett litet berg. Jag flög fram genom luften som självaste Stålmannen! För att ta sig dit fick vi gå, klättra och krypa genom en grotta. Roligt!

In English: With minivan we have traveled further south on Palawan. Now we are in Puerta Princesa, known as the cleanest and greenest city in the Philippines. Inside the city itself is not so much to see, at least not what we discovered. The biggest reason we went here is that one of the UNESCO World Heritage Sites and one of the world’s seven wonders of nature, Puerto Princesa Subterranean River National Park, is 80 kilometers outside the city. It is mainly known for its 8.2 kilometer long underground river.

The visit here did not disappoint! It was really cool to see the river in reality. Going on a small boat several kilometers straight into the mountain, with all sorts of stone formations of stalactites and stalagmites, bats and swallows, is something to remember ! If you come to Palawan you should definitely not miss this one! 

If you are curious about which other wonders the nature has to offer, you will see a list below:

THE WORLD’S SEVEN WONDERS OF NATURE: 

  1. Amazon rain forest, South America
  2. Halong Bay, Vietnam
  3. Iguazu Falls between Argentina and Brazil
  4. Jeju, South Korea
  5. Komodo, Indonesia
  6. Underground River Puerto Princesa, Philippines
  7. Table Mountain, South Africa

I am on my way to checking off the entire list. What remains is the Iguazu Valley and Jeju, which of course now are on my bucket list.

In addition to experiencing the underground river, we also did another fun activity. Zip line from the top of a small mountain. I flew through the air as the Superman himself! To get there we had to walk, climb and crawl through a cave. Very nice!

Philippines

To the Philippines!

Hej och välkommen att fortsätta följa med mig, Victoria, på resan i Asien. Min fina reskamrat och vän Kristin, som jag under de senaste fyra månaderna har rest med, har nu återvänt hem till familjen till jul. Så nu får ni hålla tillgodo med bara mig här. 

Jag har lämnat Malaysia och har kommit till min första destination i Filippinerna, El Nido. Jag har den stora glädjen att få möta upp min pojkvän, min mamma och mina två systrar här lagom till jul. En klart annorlunda jul än vad jag är van, som annars brukar fira den i ett vintrigt Jämtland. Nu är snön och kylan alltså utbytt mot paradisöar, turkost vatten och värme. Inte helt fel!

El Nido ligger i norra delen av ön Palawan i västra Filippinerna. Här möts vi av ett dramatiskt landskap med svarta klippformationer och gröna öar omgivet av klart turkost vatten. Ett måste när man besöker El Nido är att göra ö-hopp turer. Det finns flera att välja mellan och vi gjorde två stycken, de som kallas A och C. Båda turerna var jättefina, även om många av platserna var välbesökta av andra turister. 

Vi har också gjort en tur till en av de stränder som sägs vara vackrast i Filippinerna, nämligen Nacpan Beach. Den ligger 17 kilometer utanför El Nido och det var helt klart värt den skumpiga resan på tuktuken dit. Vi passade även på att besöka ett vattenfall på vägen som låg en halvtimmes promenad in i djungeln. Där hade vi turen att få ta ett svalkande dopp alldeles ensamma. Vi fick också en dos valpbus vilket värmde mitt hjärta som klappar lite extra för våra fyrfota vänner. 

Självaste julafton spenderades på stranden med paraplydrinkar och julmusik. Vid tio på kvällen, (tre i Sverige) hade vi siktet inställt på att se på Kalle. Dock fick vi snopna ge upp det, då svt tydligen inte ville sända det utomlands. 

In English: Hello and welcome to follow me, Victoria, on my trip in Asia. My travel companion and friend Kristin, whom I have traveled with over the past four months, has now returned home to her family for Christmas. So now you are stuck with only me!

I’ve left Malaysia and have come to my first destination in the Philippines, El Nido. I have the great pleasure of meeting my boyfriend, my mother and my two sisters here just before Christmas. A completely different Christmas than I am used to, who usually celebrate it in a winter wonderland in Jämtland. Now the snow and the cold are replaced by paradise islands, turquoise water and sunshine. I can’t complain! 

El Nido is located in the northern part of the island of Palawan in the western Philippines.  A place with dramatic landscape with black rock formations and green islands surrounded by clear turquoise water. A must when visiting El Nido is to make island hop tours. There are several to choose from and we did two, the ones called A and C. Both tours were great, although many of the places were well attended by other tourists. 

We have also made a trip to one of the beaches that is said to be the most beautiful in the Philippines, Nacpan Beach. It is located 17 kilometers outside El Nido and it was worth the
bumpy trip with the tricycle. We also took the opportunity to visit a waterfall on the way which was a half-hour walk into the jungle. There we were lucky enough to have a refreshing swim all alone. We also got a dose of puppy love which warmed my heart that have a soft spot for our four-legged friends.

We spent Christmas Eve on the beach with umbrella drinks and Christmas music. At ten at night, (three in Sweden) we had the aim of looking at Kalle. However, we had to give it up, as Svt apparently did not want to send it abroad.